För 16’e året arrangeras sommarutställning i de gamla Bryggerilokalerna i Kulturkvarteret i Nora.
Den ideella föreningen Nora Art, med ekonomiskt stöd från Nora Kommun och Region Örebro, anordnar denna utställning.
Vår ambition är att visa något utöver det vanliga. Ta med vänner och bekanta och ge konsten möjlighet att öppna upp för en spännande dialog.
Konstnärliga ledare för utställningen är Mats Nilsson och Peter Ekström
Isadora Israel
Isadora Israels konstnärskap kretsar kring materialitet, kroppsliga gränszoner och hur seende formas genom selektion och koncentration. I sitt arbete undersöker hon hur former och bildrum växer fram genom förskjutningar i täthet, rytm och närvaro. Bilderna befinner sig i ett tillstånd där former långsamt träder fram och löses upp.
I sina senaste arbeten arbetar Israel uteslutande i grafit och utforskar samspelet mellan papperets struktur och grafitens pudriga, matta och kompakta ytor. Genom variationer i densitet, ton och friktion låter hon former växa fram ur materialets egna rörelser och förutsättningar.
Jag intresserar mig för hur seende alltid är selektivt; vissa former träder fram medan andra förblir diffusa, nästan som i röntgenbilder där täthet avgör vad som blir synligt.
Rutnätsstrukturer, organiska former och fragmentariska förlopp återkommer i arbetena som sätt att närma sig frågor kring orientering, uppmärksamhet och materiell närvaro.
https://www.instagram.com/isadorailanaisrael
Irina Gebuhr
På väg över den lilla kullen stannar jag gärna till en kort stund och betraktar ljuset, växtligheten över klipphällen, Johannesörtens gulhet och Harklöverns gulliga runda former.
Vissa vackra dagar har jag svårt att bara skynda vidare över parkeringsplatsen och in i industribyggnaden intill som rymmer min ateljé. Jag vill ta med mig synen av ute in.
Där inne i mitt rum har jag ett bord där saker jag gillar att titta på hamnar, jag placerar dem på ett underlag av en viss vald färg. Mot väggen står några zinkplåtar som tar emot ljuset utifrån och vagt speglar objekten.
De saker som jag väljer, som får vila på mitt bord blir komponenter i ett stilleben, likt i en scen. Somliga kan vara ärvda, vissa inhandlade, andra funna övergivna och smutsiga. De samsas på mitt bord, ordningen är inte given, tillfälligheter och slump hjälper till, saker välter omkull av en vindstöt och betydelsen förändras, tillåts påverka berättelsens väg.
Om jag får syn på något i detta som jag vill måla får det stå. Ett ting kan få ingå i motivet för att det väcker min empati och skapar en intressant roll i spelet, eller för att målningen verkar behöva just den formen.
Det stora vackra granatäpplet som jag tänkt äta, blir liggande orört och ger näring åt min blick. Jag kanske tar dit ännu ett, som då framstår som fullt, runt, ungt, mot den andra nu lite torra frukten.
Ett klassiskt Vanitasmotiv uppstår, allt blommande ska vissna.
Olle Schmidt
Jag arbetar i en narrativ kontext. Historier o skrönor hämtar impulser ur olika tider och bakgrunder. Målningar, objekt och bilder snubblar drömlikt på den scenografiska spelplatsen, allvar och humor åker snålskjuts in i en tunnel av frågor.
Björn Brusewitz
Människan, ljus – mörker och rumslighet är återkommande centrala ”motiv” för mig. Sedan tre år målar jag, med
äggoljetempera, med nio olika pigment, mestadels på pannå, i ateljé, inte efter ”naturen” men efter ett slags minne och känslor.
Mycket av konsthistorien lyser upp tillvaron, inspirerar mig och samtalar jag med – därav två hommage och en parafras här. Ibland upprepar jag mina egna kompositioner, som exempelvis ”Gränsen”, i hopp om att nå närmare ursprungsidén.
Stämningar och associationer till psykiskt tillstånd är bildens själ – idéinnehållet som ligger bakom bildens tillkomst är skelettet. Ibland komplicerat, ibland enkelt, ibland gåtfullt även för mig själv.
Jag strävar efter nåt tidlöst – vad nu tidlöst är?
P.S. Tänk att målningen var bara en tom yta från början och fråga dig varför den blivit som den är! D.S.
https://www.facebook.com/BjornBrusewitz/
Linda Jurmu
Människan kan beskrivas som en invasiv art. Likt andra invasiva arter sprider vi oss snabbt, förändrar ekosystem och tränger undan andra livsformer. Skillnaden är att människans påverkan sker i en enorm skala, ofta medvetet genom teknik, industri och global expansion. Skogar avverkas, arter försvinner och landskap formas om efter våra behov.
Samtidigt är människan också natur. Utställningen rör sig i detta mellanrum: mellan skapande och förstörelse, kontroll och förlust. Här framträder djur och landskap som tysta vittnen till något som långsamt förändrats, men där något fortfarande lever kvar under ytan.
Verken kretsar kring minne, upprepning och naturens envisa återkomst. Som om världen försöker minnas det människan håller på att glömma.
Cecilia Jansson
Något som kännetecknar Cecilia Janssons konst är tendensen att kombinera olika, ofta överraskande material. Hon arbetar gärna med tidskrävande tekniker och rör sig fritt mellan porslin och asfalt, bröd och silikon, tegel och
potatis.
Jansson väljer sina material utifrån deras historia, fysiska egenskaper som lukt och struktur, hur de ser ut eller vad man brukar förknippa dem med.
Ofta är det spänningen mellan materialen som intresserar henne. Ett återkommande tema är den enskilda människans förhållande till samhället. Liksom vi formar och formas av samhället måste skulpturens eller installationens delar anpassa sig till varandra när det levande möter det döda.
Urval av verk och projekt:
Utställningen Värn: Under sommaren 2025 fyllde Cecilia Jansson flera rum på Läckö Slott med soloutställningen Värn, som behandlade människans tidlösa behov av skydd och försvar.
Yggdrasil på Kvarntorpshögen: Ett av Janssons mest kända offentliga verk är den stora metallskulpturen Yggdrasil i skulpturparken Konst på Hög utanför Kumla. Verket skapades 2015 tillsammans med interner på Kumlaanstalten, där Jansson
drev konstprojekt under 2009–2011. Skulpturen är formad som ett träd behängt med nycklar och plåtbrickor.
Residens: Jansson har deltagit i många internationella residensprogram, bland annat vid Swatch Art Peace Hotel i Shanghai, School of Visual Arts i New York samt Guttenberg Arts i New Jersey.
Workshops & undervisning: Jansson har bland annat hållit workshops vid Peggy Guggenheim Collection i Venedig, Yunnan Arts Institute i Kina och Konsthögskolan i Umeå. Hon har även varit huvudlärare i skulptur på Kävesta folkhögskola
och Örebro Konstskola.